Flera månader har gått. Men nu är det dags. Dags att väcka liv i bloggen som jag har varit så stolt över. Erkänner villigt att den fantastik varma sommaren som både hunnit komma och gå sedan jag skrev sist, bidrog med en ordentlig skrivtorka, tyvärr. Nya tag nu. Spännande saker väntar. Uppfräschning pågår, på många plan, vilket kommer att märkas.

Jag har inte någon gång förut skrivit om min vikt, vad jag kan minnas. Rätta mig om jag har fel! I ärlighetens namn har jag sedan vår yngsta sons födelse varit ganska missnöjd över hur svårt det har varit att gå ner de där extrakilona som jag drog på mig i denna min sista graviditet. Fast nu är de borta. Jag är tillbaka i min gamla kropp, eller ja, med betoning på gammal då. Kroppen är ju inte 25 längre liksom. Dock passar min gamla storlek igen och det känns bekvämt, jag är bekväm med mig själv igen, så att säga. Helt nöjd blir en ju aldrig, inte jag i alla fall. Äsch, ni förstår hur jag menar, eller hur?

Assistansen. Min personliga. En del förändringar har gjorts. Helt nödvändiga. Hittills känns det enbart positivt, även om det är helt nytt. Mitt sätt att tänka är helt nytt. Förändringarna som har gjorts kommer inifrån, och det gör mig en gnutta stolt. Stolt över att våga släppa. Släppa kontrollen, om så bara en aning, och äntligen få lämna över saker som jag behöver lämna över för att kunna må bra och fokusera på för mig, de rätta sakerna i livet.

Jag och våra äldsta barn har sett filmen ”Unga Astrid”. En fantastisk film, och jag ska erkänna att tårarna rann längs kinderna  långa stunder. Vilket fantastiskt skådespeleri! Ska ändå villigt medge att jag är dubbelt inställd till innehållet. Har läst och hört att Astrid Lindgrens dotter är kritisk till filmen. Ni kan läsa mer om det här: Astrid Lindgrens dotter kritisk mot filmen Unga Astrid. Jag känner mig , efter att ha tagit del av dotterns känslor, till syvende och sist kluven till att ha sett filmen. Även om det är en helt fantastisk film, känns det inte bra att ta del av, och stödja, något som de anhöriga till en avliden person upplever att de inte står för. En trevlig kväll var det ändå. Mysfaktorn var hög mellan barnen och mig.

Som avslutning vill jag bjuda på en bild från slutet på sommaren. Den speglar hur jag ser ut nu.

Vi hörs alldeles snart igen!

Hälsar,

Hanna